Vad betyder ditt resultat på AQ-50?

AQ-50 är det mest använda formuläret för screening av autism hos vuxna, och många gör det som ett första steg. När du är klar får du ett tal mellan 0 och 50. Men vad betyder egentligen 22, 29 eller 38 poäng? Här förklarar vi hur poängen räknas ut, var gränsvärdena kommer ifrån och hur du kan använda ditt resultat.

Var AQ-50 kommer ifrån

Autism-Spectrum Quotient togs fram av Simon Baron-Cohen och hans kollegor vid Autism Research Centre vid universitetet i Cambridge och publicerades 2001. Målet var ett kort formulär som vuxna kunde fylla i själva och som visade hur många autistiska drag de har. Sedan dess har det använts i hundratals studier och översatts till många språk.

En viktig tanke bakom AQ är att alla har autistiska drag i någon mån. Alla får en poäng, och autistiska personer får oftast höga poäng. Därför är AQ-50 bra på att visa ungefär var du ligger, men det kan inte säga säkert om du är autistisk.

Så räknas poängen ut

AQ-50 har 50 påståenden, till exempel ”Jag gör helst saker på samma sätt om och om igen”. Du svarar ”stämmer”, ”stämmer delvis”, ”stämmer inte riktigt” eller ”stämmer inte”.

Varje påstående ger antingen 0 eller 1 poäng. Du får 1 poäng om ditt svar pekar mot ett autistiskt drag, oavsett om påståendet stämmer helt eller bara delvis. Ungefär hälften av påståendena är formulerade åt andra hållet, till exempel ”Jag har lätt för att lista ut vad någon tänker eller känner bara genom att titta på personens ansikte”, och där får du poängen om du svarar att det inte stämmer. Det betyder att det inte är hur starkt du svarar som räknas, bara åt vilket håll svaret pekar.

Vad totalpoängen betyder

I den ursprungliga studien:

Vuxna utan autismdiagnos fick i genomsnitt omkring 16 poäng.
Autistiska vuxna fick i genomsnitt omkring 36 poäng.
Omkring 80 % av de autistiska vuxna fick 32 poäng eller mer, jämfört med bara 2 % i jämförelsegruppen.

Gränsen 32 används därför ofta för ”många autistiska drag”. En senare studie av personer som remitterats till en diagnostisk klinik visade att en gräns på 26 var bättre för att avgöra vem som borde erbjudas en fullständig utredning. Den fångade upp de flesta som senare fick diagnosen, men också många som inte fick det.

På test-autism.com beskriver vi poängen så här:

0–15: mycket osannolikt att du har autism. Det är på eller under genomsnittet i befolkningen.
16–24: osannolikt att du har autism. Du har en del drag, men färre än de flesta autistiska personer.
25–34: troligt att du har autism. Du ligger över den gräns som används på kliniker, och från 32 även över gränsen från den ursprungliga studien.
35–50: mycket troligt att du har autism. Det är på eller över genomsnittet för autistiska vuxna.

De fem områdena

De 50 påståendena är indelade i fem områden med tio påståenden i varje, och du får 0–10 poäng för vart och ett:

Social förmåga: hur du upplever sociala situationer och att träffa nya människor.
Växling av fokus: hur lätt du byter fokus och hanterar förändringar och avbrott.
Detaljfokus: hur mycket du lägger märke till detaljer, mönster och siffror.
Kommunikation: samtal, småprat och att förstå vad folk menar.
Fantasi: att föreställa sig berättelser och vad andra har för avsikter.

Autistiska personer får ofta höga poäng inom social förmåga, kommunikation och växling av fokus. Detaljfokus är ett specialfall: många icke-autistiska personer får också höga poäng här, till exempel de som arbetar med siffror, teknik eller design. En hög totalpoäng som främst kommer från detaljfokus betyder därför något annat än en hög totalpoäng som är spridd över alla fem områdena.

Vad som kan påverka dina poäng

Social ångest och depression kan göra att många av de sociala påståendena stämmer in på dig, även om du inte är autistisk.
Adhd har vissa drag gemensamt med autism, särskilt när det gäller uppmärksamhet.
Maskering: Om du har lärt dig att dölja dina drag svarar du kanske utifrån hur du beter dig snarare än hur det känns, och får lägre poäng. CAT-Q mäter detta.
Självbild: AQ-50 bygger på hur du ser på dig själv. Det kan hjälpa att tänka på konkreta situationer i stället för att svara utifrån ett allmänt intryck.

Vad du kan göra sedan

Om du har fått 26 poäng eller mer och känner igen dig i påståendena kan det vara värt att prata med en läkare om en utredning. Om du först vill få en mer heltäckande bild kan du göra RAADS-R, som också frågar om din barndom. Läs vår guide om hur du får en autismutredning som vuxen.

Kom ihåg att AQ-50 är ett screeningverktyg, inte en diagnos. Bara en behörig yrkesperson kan ställa en diagnos, efter en grundlig genomgång av din historia och ditt liv i dag. Redo att göra testet? Gör AQ-50 gratis här.