Så får du en autismutredning som vuxen

Allt fler vuxna undrar om de kan vara autistiska, ofta efter att ha läst om autism, känt igen sig i någon annans berättelse eller gjort ett test på nätet. Men hur går det egentligen till att bli utredd som vuxen? I den här guiden går vi igenom de vanliga stegen, vad en utredning innebär och hur du kan förbereda dig.

Varför bli utredd?

Att bli utredd är ett personligt val. Många beskriver att diagnosen gav dem en förklaring till upplevelser som de har haft hela livet. Den kan också ge dig tillgång till stöd och anpassningar i arbetet eller studierna, och hjälpa dig och människorna omkring dig att förstå dina behov bättre. Andra väljer att inte utredas, eller tycker att det räcker att känna sig själva. Båda valen är lika giltiga.

Steg 1: Samla dina erfarenheter

Innan du kontaktar vården kan det hjälpa att skriva ner vad som får dig att tro att du kan vara autistisk. Konkreta exempel är mer användbara än allmänna beskrivningar:

Sociala situationer: Vad tycker du är svårt eller tröttsamt, och hur hanterar du det?
Rutiner och intressen: Hur reagerar du på förändringar? Vad är du intensivt intresserad av?
Sinnen: Finns det ljud, ljus, lukter eller konsistenser som stör dig mycket?
Barndom: Hur var du som barn? Hade du vänner? Vad sa lärarna om dig?
Konsekvenser: Hur påverkar det här ditt arbete, dina studier, dina relationer och din hälsa?

Resultat från screeningformulär som AQ-50 och RAADS-R kan också vara bra att ta med. De är ingen diagnos, men de kan visa läkaren varför du frågar.

Steg 2: Prata med din läkare

I de flesta länder är det första steget din vanliga läkare eller någon annan del av primärvården. Berätta att du tror att du kan vara autistisk och vill bli utredd. Förklara hur det påverkar din vardag och visa det du har skrivit ner. På många håll behöver läkaren skicka en remiss till en specialistmottagning.

En del möts av skepsis, särskilt om de har ett jobb, en familj eller goda sociala färdigheter på ytan. Då kan det hjälpa att beskriva vad det kostar dig att få vardagen att fungera, eller att fråga vad som krävs för att få en remiss. Du kan också be om en ny medicinsk bedömning.

Steg 3: Utredningen

En autismutredning av vuxna görs oftast av en psykiater, en psykolog eller ett team med flera yrkesgrupper. Den sträcker sig ofta över flera besök och kan innehålla:

Intervjuer om ditt liv i dag, din historia och dina svårigheter.
Uppgifter om din barndom, helst från en förälder eller någon annan som kände dig som barn. Gamla skolbetyg och omdömen kan också hjälpa.
Frågeformulär som du, och ibland personer som står dig nära, fyller i.
Strukturerad observation, där yrkespersonen ser hur du kommunicerar och samspelar i olika uppgifter.
Bedömning av andra tillstånd som adhd, ångest eller depression, som kan finnas parallellt med autism eller förklara en del av samma svårigheter.

I slutet får du återkoppling om slutsatsen, ofta med ett skriftligt utlåtande. Om du får en diagnos brukar utlåtandet beskriva dina styrkor och utmaningar och vilket slags stöd som kan hjälpa.

Väntetider och privata utredningar

I många länder är väntetiden för en offentligt finansierad utredning av vuxna lång, ibland flera år. En del väljer en privat utredning för att få den snabbare. Om du gör det, kontrollera att den som utreder dig är behörig och har erfarenhet av autism hos vuxna, och ta reda på om diagnosen godtas av vården, skolan eller din arbetsgivare.

Var du börjar i Sverige

I Sverige vänder du dig oftast först till din vårdcentral. Därifrån kan du få en remiss till vuxenpsykiatrin, som i de flesta regioner gör neuropsykiatriska utredningar av vuxna. I en del regioner kan du också söka dig direkt till psykiatrin eller välja en privat mottagning som har avtal med regionen.

Hur det fungerar skiljer sig mellan regionerna, och på 1177 kan du läsa vad som gäller där du bor. Väljer du att betala för en utredning själv, fråga först om den som utreder har erfarenhet av autism hos vuxna och om diagnosen kommer att godtas av vården, till exempel om du senare behöver stöd eller anpassningar i arbetslivet.

Efter utredningen

Oavsett slutsats kan en utredning ge dig en bättre förståelse för dig själv. Om du får en diagnos kan det vara bra att läsa om autism, hitta andra autistiska vuxna att prata med och fundera på vilka anpassningar som kan göra vardagen lättare. Om du inte får någon diagnos kan utredningen ändå ha pekat på andra förklaringar till dina svårigheter, och på hjälp som passar bättre.

Vill du börja med en screening? Gör AQ-50, RAADS-R eller CAT-Q gratis.